Experiment: Flygrutter på norra och södra halvklotet

Flygrutter på norra och södra halvklotet

Jordens klotform utgör en viktig grund i utvecklingen av teknik för kommunikation och navigering, med tillämpningar inom global transport (flyg- och båttrafik). Non-stop flygrutter mellan stora städer avgår dagligen för att ta passagerare till destinationen så snabbt och kostnadseffektivt som möjligt.

I det här experimentet studerar vi några långa flygrutter, dels runt norra halvklotet och dels runt södra halvklotet. Det behövs 3-4 rutter för att ta sig ett varv runt jorden. För de valda rutterna har data samlats in från följande källor och hjälpmedel:

Rundflygning på norra halvklotet

Rundflygning på södra halvklotet

Rutterna på kartprojektionen

Sammanställning av informationen

De enskilda rutterna mäts på jordgloben och på kartan och ändras till km med respektive kartas skala.

Vidare kontrolleras samtliga rutter med flygtidtabeller för att få rutt-tiderna. Med information från ankomst/avgångs flygtavlor från respektive flygfält verifieras att rutten faktiskt avgår och att den faktiskt ankommer (och när) till destinationen. Vidare kollas varje rutt på FlightRadar24 medan planet är i luften på marschhöjd (cruising altitude), hastigheten och flygtid noteras.

Resultat

Från sammanställningen ovan tas de beräknade och de uppmätta avstånden per rutt och läggs in i en översiktstabell (nedan). Dessa är de beräknade avstånden är dels från tidtabellens avgångs- och ankomsttider (differensen är ruttens tid som multipliceras med typisk hastighet för kommersiella jetplan 800km/h), och dels från verklig flygtid multiplicerat med marschhastigheten för planet från FlightRadar24. På så vis får varje rutt flera jämförbara distanser:

Som tabellen visar är avstånden från de olika källorna samstämmiga, förutom då för de södra rutterna på tagna från den Azimutala ekvidistanta kartan. Dessa är mera än dubbelt för stora (se röda siffror). Detta visar att denna kartprojektion inte kan användas för avståndsmätning i öst-västlig riktning och i synnerhet inte inom området med förvrängningar. 

En sträcka för en non-stop flygrutt som är längre än ca 15.000km skulle förutsätta påfyllning av bränsle, och inte heller skulle tidtabellerna kunna hålla. Så dessa sträckor kan inte existera i verkligheten utan måste betraktas som en egenskap för själva kartprojiceringen.